Tar en paus

Jag tar nu en paus från den här bloggen. Nu när jag flyttat till Norge så har jag startat en ny blogg. Följ gärna den och mina äventyr på levlivetsomemma.blogg.se :)

Allt och lite till

Första natten i Norge avklarad. Idag ska vi ut på upptäcktsfärd. Spännande värre.
Vi har precis ätit frukost. Tänk hur olika det kan vara. Olivia äter havregryn och banan i mjölk, en knäckebrödmacka med någon gegga på och dricker te. Själv äter jag en liten knäckebrödmacka med smör och dricker vatten.. Jag hade gärna kunnat äta mer än så, men frukost är inte min grej och det jag äter är mer än inget så det får duga.
 
Jag smålängtar lite hem, men jag hoppas det går över om någon dag. Och så ska jag ju fixa ett jobb också.
 
Och just ja, idag fyller finaste Helena år. Grattis till henne och förlåt för att jag inte är hemma på din stora dag.
 
Men annars har vi det gött och huset är stort och härligt, lite kallt dock. Och smutsigt, men vad kan man förvänta sig när man flyttar in i ett hus med tre killar. Jag har inte så höga krav, så det funkar finfint.
 

The one and only

Nu är det officiellt. Jag är numera den enda i familjen utan pettelefon. Mamma, som var min trogna vän så länge, övergav mig igår. Pappa fick henne att gå över till the dark side så att säga. Så idag landade hennes nya lilla fon i brevlådan. Bittert.
Jag själv tuffar på med min lilla knappträdkramartelefon. Den är väldigt bra, jag ska inte påstå något annat, den är kung. Men lite tråkig är den när jag tänker efter. Jag vill ju kunna spela wordfeud, gå in på facebook vart jag än befinner mig och allt sånt där som en smartphone klarar, som inte min gör.
 
Men det kommer en tid för mig också. I sommar när jag förhoppningsvis har ett jobb och har kommit hem från Norge med massa stålar, då ska jag också ge upp för trycket.
Men tills dess ska jag njuta av batteritiden på min nuvarande telefon. Det är väldigt bekvämt att bara behöva ladda den max två gånger i veckan.
 
Nej för sjutton, tills den dag jag skaffar en smartphone ska den vara tillräckligt smart för att kunna hålla sig levande MINST två dygn. Så svårt kan det ju inte vara!

En sten som lättade från hjärtat

I fredags fick jag ett väldigt roligt, men samtidigt lite jobbigt mejl. Det var från ett företag där jag sökt praktik tidigare. De ville gärna träffa mig för att prata om en eventuell anställning. Jag fick en liten klump i magen eftersom jag åker till Norge på fredag och därmed måste "tacka nej" till förfrågan.
 
Jag ringde dem idag och berättade att jag tyvärr inte kan lova något i nuläget. Men jag fick ett positivt svar. Det var inte helt klart att de skulle anställa personal, men jag var ett alternativ. Hon önskade mig lycka till i Oslo och bad mig höra av mig när jag kommit hem igen. Så det känns himla skönt!
 
Lycklig tjej fortsätter med ett stort leende på läpparna att packa inför fredagens resa.

Pyssel-Emma

Nu är det endast en vecka kvar tills jag och Olivia alltså åker till Oslo. Jag har hört att det ska vara kallt där, eftersom de har samma klimat som vi, i kalla Sverige. Och jag är ingen mössmänniska. Det klingar illa. Fast egentligen stämmer det inte. Jag gillar mössor. Problemet är bara att jag gillar hästsvansar och högt satta knutar ännu mer, och då är mössa inte praktiskt.
Nu kan man ju fråga sig varför jag då är så oerhört korkad att jag förälskar mig i uppsatt hår när det är 15 minusgrader ute. Ja, det kan jag tyvärr inte svara på. Men jag har en lösning. Nämligen pannband. Och eftersom jag har en tendens att inte gilla köpta pannband och eftersom jag är som jag är, så ska jag såklart tillverka ett eget pannband. Så det håller jag på med nu. Stickar och har mig. Funderar på en svartvit virkad blomma på sidan också, det vore ju himlarns sött.
 
Utöver mitt lilla pannband, så håller jag även på att skapa mig ett hållningsband. Detta för att min hållning är väldigt dålig, trots mycket träning. Kalasbra!
Jag började med den igår och än så länge går det bra. Hur svårt kan det vara liksom. Inte alls om ni frågar mig!

Snart så!

Snart bär det av. Packlistan fylls på hela tiden och funderingar kring mat snurrar ständigt i mitt huvud. Men så jäklarns kul ska det bli, och inget ska få förstöra det här för mig. Jag ger mig inte!
Taggarna utåt till allt och alla som på något sätt visar sig negativa, för det här går vägen. Med rätt inställning kan jag ta mig precis så långt som jag själv vill. Puss på det!
Fika på stan med Mickan ikväll, mys mys. Tänk så poppis man blir när man berättar att man ska åka bort en längre tid. Borde säga det oftare tror jag, hihi. Nej, men kul är det faktiskt. Ska bli roligt att träffa min lilla krycka igen och se hur hon har det. Och i morgon ska jag och bästa Jessica ha stick/spel-stuga och mysa massor.
 
Jag känner mig så himlarns glad. Köpte en till resväska idag också. Eller ja, mamma köpte en till sig själv, men som jag får sno med mig när jag far iväg. Kuligt värre serru!
 

Here we go

Packning påbörjad. Eller åtminstone packningslistan. Förberedelserna är i full gång. Jag börjar känna pirret i magen. Snart är det dags. I morgon är det bara två veckor kvar. Till vad? tänker ni säkert. Jo, tills jag och Olivia drar till Norge. Nu när vi har truckkort och boende känner vi oss väl förberedda. Det här ska vi klara!
 
Jag känner mig supertaggad och längtar jättemycket, samtidigt som jag är nervös och tänker på hur mycket jag kommer sakna alla här hemma. Men hallå, jag ska ju faktiskt bara till Norge, det är inte andra sidan jordklotet :)
 
Nej, det här kommer bli succé, helt klart. Någon annan inställning tänker jag inte acceptera.
Här är några av de fina människor jag kommer sakna en aning. Tur jag har massa härliga bilder att titta på, så jag inte glömmer hur ni ser ut! :D

Like it... aloooot!

Yes, jag är helt enkelt bäst. Jag har anat det lite innan, men nu har jag bevis. För två dagar sen slogs jag och Olivia av tanken att truckkort vore bra att ha. Bokade. Hämtade böcker. Började plugga. Allt på bara några timmar. 
Igår körde vi igång med teori + prov. ALLA RÄTT!
 
Idag var det dags för truckkörning. Jag som aldrig sett en truck tidigare klarade det galant. Fick väldigt mycke och fin beröm från både kursledaren och några deltagare. Kändes fint i magen.
 
Dagens truckkörning avslutades dessutom med en tävling där det gällde att stapla så många pallar som möjligt ovanpå en pall som stod på högkant. Lagarbete såklart. Och gissa vad? Mitt lag vann. Och slog det tidigare rekordet med hela sex pallar!
Mobilbild, därav den oerhört vackra kvalitén och de fina snöflingorna som ser ut som vita trådar över hela bilden...
 
Och just ja... Nu har jag truckkort!! Och en bra referens :)

Ensamhet

Jag känner mig lite ensam. Eller mycket ensam just nu faktiskt. Jag vill tröstäta chips och tycka synd om mig själv för en liten stund, men det finns inga chips hemma och ingen affär i närheten är öppen.
 
Jag vill gå på bio, men ingen vill/kan följa med :(
 
Stackars mig :D
 

Familjens högtid

Julen är till för familjen. Ge kärlek till sina nära och kära. Men jag måste säga att jag just i detta läge är väldigt uttråkad. Jag vill hitta på något, inte vara instängd med mamma, pappa, mormor och morfar hela dagarna. De är jättemysiga, men det är lättare att uppskatta deras sällskap om man får chans att längta lite efter det. Men bor man ihop med dem dygnet runt så blir det inte riktigt så.
 
Jag längtar som en tok efter min lilla pojk däremot. Jag vill ha honom här och krama om honom och tala om för honom hur mycket jag älskar honom. Men det får väl vänta några dagar till då.
 
Puss på att jag förresten fick ett störtbra rim från Sebastian till julklappen han fixat. Han kan den grabben. Men nu, åter till tvn och julgodiset!
 
Vi är änglarna från Götet
Och publikens eget lag

20 år senare

Ja, det är väldigt mycket fokus på julen idag. Inte särskilt konstigt måste jag ju säga, det är ju trots allt julafton med allt vad det innebär. Men just den här julen väljer jag att fokusera på min egen födelsedag, som råkar inträffa på samma dag som julafton, så det är ju många som glömmer bort lilla mig. Men jag har då inte tänkt att glömma bort mig själv, så det här är helt och hållet min dag i år.
 
20 år och Systemet-myndig alltså. Ja. det känns la gött. Det enda jag kan klaga lite på är att Sebastian inte är hemma, men han ringde ju åtminstone och sjöng för mig i morse, så det är förlåtet ändå. Man kan ju liksom inte vara arg på den grabben, det går bara inte, vare sig man vill eller inte :)
 
Nu kikar jag Kalle Anka och är lite småledsen över att dockscenen är borta. Jag struntar i Disneys förklaring, jag vill ha de där dockorna! Det är liksom de och schackfärgen som gör hela Kalle Anka för mig. Så Disney har tagit ifrån mig halva programmet. Dålig stil.
Men på julen ska man vara snäll. Så jag är snäll. Jag tittar ändå. Men jag gillar't inte.
 
Efter Kalle Anka är det julmatsdags. Sen blir det julgodis och julklappar!

En riktig mansdricka!

Min mormor blev en aning förvånad när min pappa sa att han inte drack groggar. Hon sa "nämen, det trodde jag alla gjorde, alla män åtminstone. Det är ju en riktig mandricka, så det trodde jag alla drack!"
 
Hon har bra koll min lilla mormor. Och nu har hon fått i sig nästan två glas vin, så nu blir det väl massa tårar och hejdlöst skratt om vartannat ett tag framöver innan hon blir sömnig.
Det brukar bli så :)

Kreativiteten flödar

Jag sitter just i detta nu och stickar på en liten julklapp till mormor och morfar. Jag har ju åtminstone två dagar på mig nu. Det borde gå om jag jobbar på lite!
 
För övrigt hade jag och Sebastian lilla julafton idag. Eller ja, jag fick min födelsedagspresent, så för mig var det lilla födelsedagen. Han är bra go min älskade underbara gobit. Inte nog med att det blev ett tillskott i min nallefamilj, det blev även tillskott i filmhyllan och ett presentkort på någon form av massagebehandling hos en massör. Toknöjd, och det var bara födelsedagspresenten. Oj oj oj, jisses :)
Visst är han förresten störtsöt som Bamse :D
 
I morgon (eller ja, senare idag...) åker han norrut. Lite ledsen känner jag mig, men jag tröstar mig själv med att ha hans mysbyxor på mig och kanske att jag är så crazy att jag sover på hans sida av sängen. Vem vet?!
 
Nej, åter till stickningen innan det är dags att sova. Och just ja, jag traskade bort till Lillhagen och partade lite lätt med Fanny och lite annat folk. Faktiskt riktigt trevligt. Och gott med gratis pizza, den tackar jag för!

Fullt hus

Goa mormor och morfar kom med tåget från Göteborg idag. Nu får vi rå om dem en hel vecka!
Och min morfar är ju bara för söt. Massa folk strömmar ut från tåget och mitt i den gråa klicken av människor ser man en gul/orange/turkos/röd/grön-fleecejacka och en röd mössa. Det är min morfar det, sötast i stan!
82 år och coolast i Sverige enligt min mening. Det är bra jobbat det!
I stil med den här ungefär..
 
Just nu sitter jag och halvsover i soffan. Väntar på att tiden ska gå, så jag kan åka och hämta Sebbe och fara vidare mot hans mamma för lilla julafton. Myspys!
 
Kiwi attackerade mig när jag slog in ett paket till kvällens julklappslek. Hon tyckte snörena var roliga, såklart. Jag var bara inte beredd för hon hade gömt sig på en stol bakom bordsduken. Men helt plötsligt far hon fram på stolen bredvid min och sätter upp tassarna på bordet. Söta lilla Kiwifrukt.
 
Och som om inte det vore nog måste jag även nämna att jag idag har träningsvärk, efter gårdagens cirkelfys. Oj oj, hur ska detta sluta?
 
Men på måndag... Då jäklar.. Då smäller det. Grattis till mig säger vi då!
 

Lycka!

Jag fick ett himla härligt telefonsamtal idag. Min självintervju såg bra ut och jag fick jobbet! Kanonkul, fem toasts. Nu återstår bara lite pappersarbete och något litet barn som behöver min hjälp. Men det kommer väl.
 
Så när jag fick samtalet lämnade jag Jessica med vårt bakande i sticket och smet undan för att kunna prata ostört. Men vad gör det om hundra år?
 
För ja, Jessica och jag har bakat lite idag. Vi har även spelat Mario Party, men va sjutton, det gick ju inge vidare för min del, så bakningen var roligare :D
 
Nu ska jag gå och lägga mig så jag orkar gå upp i morgon för att åka till Evve och bli fin i håret. Puss på livet!