Jag älskar min mamma

Hon kan vara en riktig plåga ibland, men fan va jag älskar min mamma. Hon är den bästa, finaste mamman man kan ha och jag är så glad att hon är min mamma och inte din. Hon kan säga de mest konstiga och roliga sakerna ibland. Och hon är totalt besatt av Messi. 

mamma: men gud, nu skulle du ju gjort något mer när du är så fin. (har vart på sminkkurs hos Make up store)

jag: ja, men vadå...

mamma: jag vet inte, vi hittar på nåt!... Är ju fotboll halv 9!!

jag: ja, för det måste man ju vara så fin för (flörtflört)

mamma: nä... skulle vart om argentina spelat då, men Messi ser oss ju ändå inte...

Ni skulle sett hennes min när hon sa att Messi inte ser oss. Ojojoj, jag trodde jorden skulle gå under, så besviken blev hon för någon hundradels sekund.

Som sagt, jag älskar min mamma :)
Puss på dig mami!


Limöbilder

Här kommer lite bilder från min första vecka på Limön.

Det lilla busfröet som smög runt på stranden och frågade om hon fick kasta vatten på folk. Tror det slutade med att hon hällde ut allt vattnet igen, för alla svarade ju nej (konstigt nog...).


Malin tog sig en snabbvisit i vattnet. Kallt var det, enligt uppgift. Jag tror henne. Sen att alla barnen tjoade och badade är en helt annan sak, men de verkar ju inte insett det där med att man kan vänta med att bada tills det verkligen är varmt.


Paddelpaddel. Heja Madde! Men du... akta bryggan ;)


Äta pannkaka som man äter spagetti går också bra. Och posar man så där framför mig när jag har kamera får man skylla sig själv. Men grymt söt är hon!


Okej, den bjuder jag på. Jag som goja sista dagen. Grymt flum kände jag mig och halsbandet kliade nåt så fruktansvärt. Men vad gör man inte för de små knattarna :)


Sist men inte minst måste vi ju ha med Piraten Hans också. Robins elaka, läskiga tvillingbror. Hua! Honom skulle man inte vilja möta en mörk kväll...

Bröllopshysteri och dålig service

Aldrig hade jag trott att jag ens skulle bry mig om Victorias och Daniels bröllop igår. Och än mindre hade jag trott att jag skulle följa hela händelsen slaviskt. Men ungefär så blev det. Och det var faktiskt fint. Kungen såg så söt ut, och Victoria var verkligen jättefin och Daniel såg mänsklig ut för första gången någonsin.
Hela bröllopet kändes så äkta och mysigt. Jag fick en ny bild av hela kungafamiljen måste jag säga. Och det var en positiv bild.

Något som inte alls är lika positivt och som inte alls har med bröllopet att göra är den svenska servicen på olika butiker. Ajabaja måste jag säga. Jag har fått ändrade uppfattningar av två butiker under den senaste tiden. H&M i Valbo, som jag skrev om i ett tidigare inlägg, har gjort att jag förmodligen inte kommer välja att gå dit i första taget om jag är ute efter något. H&M i stan är bra, med trevlig och tillmötesgående personal, men i Valbo har de ingen koll och kan inte ta tag i saker och ta reda på information i tid.
Det andra företaget jag nu tänker hoppa på är ett företag som nog får väldigt många att tänka på jeans. Jag var in där för några veckor sen och frågade om praktik (hade varit dit i våras men fått svaret att jag skulle återkomma till sommaren). Jag blev ombedd att lämna in mitt CV så skulle han höra med den andra butiken i stan hur det såg ut för dem, och sen skulle han höra av sig. Nu, några veckor senare tänkte jag att jag skulle påminna honom om det, utifall han glömt. Vad får jag höra?
"Du, jag har inte ens kollat upp det än... Har inte ens pratat med de där nere faktiskt, haha! Men i veckan ska jag nog kanske få tid att springa dit. Så hör jag av mig sen!"

Ja, men.... tack... eller nåt! Kan du inte bara ta tag i saken och fråga så får du det överstökat och slipper ha det i huvudet och jag slipper vänta. Hur svårt kan det vara!?

Fy F*N va dålig service man kan ha ibland. Jag lär inte återkomma för att handla hos er i framtiden om ni trodde det. No way!

En vecka på Limön

Nu är min första jobbvecka avklarad. Fyra dagar på Limön med underbara barn. Kan det bli bättre? Tveksamt.

Träffade många sköna små filurer och fick frisk luft och lite färg i ansiktet. Har paddlat kanot, ritat, fiskat, spelat brännboll och gjort knappar. Rätt soft sommarjobb måste jag säga. Skrattat mycket har jag dessutom gjort. Helt underbart.

Det är roligt att känna att man har personer som ser upp till en och verkligen uppskattar ens sällskap. Det är inte varje dag som man blir påhoppad av två personer som näst intill tvingar ner mig till kanoterna för att paddla med de. Och inte varje dag som en kille smyger upp vid min sida och tar tag i min hand för att slippa gå själv. Jag vet att det låter mesigt, men det är lite mysigt faktiskt. Att känna sig omtyckt och uppskattad av en hel flock av småbarn.

Nu är iallafall min första vecka slut och nästa vecka väntar nya barn och nya äventyr. Undrar om jag får vara goja även då. Skulle vara skoj, för jag trivs som goja.

Någon bild dyker nog upp lite senare, när jag tömt kameran.

Varför matlista?

Fick en fråga på bloggen nyss, varför jag hade en matlista förut. Jag gissar att det förmodligen är någon mer som undrar över det, så här kommer svaret.

Jag var sjuk under en lång period för nästan två år sedan och gick ner väldigt mycket i vikt. När jag sedan blev frisk så hade jag problem att gå upp i vikt igen så jag blev tipsad om att gå till en dietist. Så det gjorde jag. Och hon skrev ner en matlista åt mig utifrån vad jag gillade och kunde tänka mig att äta (och det är inte mycket ska jag tala om för er). En matlista som skulle generera i att jag skulle gå upp i vikt igen (därav den extra grädden till all mat osv). Tyvärr så fungerade inte just listan för min del. Dels sprack den totalt för att jag inte kunde äta det extra mellanmålet i skolan och dels för att jag helt enkelt åt för lite.

Men nu mår jag bra och är pigg som en nötkärna och jag kan säga en sak: för att gå upp (alternativt gå ner gäller samma sak) så måste man äta allsidigt och träna regelbundet. "Muskler väger mer än fett" har ni säkert hört talas om. Men ja, det stämmer.

Ett tips som faktiskt är användbart om man vill gå upp i vikt är att hälla i extra grädde i alla måltider. Och sen har jag även några kanongoda recept på riktiga kaloribomber i form av energidrinkar av olika slag. Det är bara höra av sig på bloggen eller på mejl: emma.we@hotmail.com om ni är intresserade av det!

Ett minne blott


Känns underbart skönt att äntligen få säga att jag klarar mig utan det här. Och verkligen mena det. Jag höll mig inte till det speciellt länge trots att jag egentligen behövde. Men nu kan jag med gott samvete slänga listan och känna mig stolt över att jag äntligen uppnått mitt mål!

Puss på mitt liv :*


Sommarlov 2010

Nu är det äntligen sommarlov. Det firades igår med fest hos Hanna i Valbo. Mycket trevlig kväll. Bjöds på mycket god tårta som Hanna lagt ner hela sin själ i. Underbart trevligt sällskap och nu så här dagen efter är jag sinnessjukt trött.

Ikväll blir det grillat och sen mys framför fotbolls-vm med mamma och pappa. På måndag är det jobb som gäller. Så nu ska jag njuta mina tre första dagar av mitt sista sommarlov.

Nu är det nära

Idag hade vi "klassens dag" på Alborgen. Jag och Albin var i samma lag tillsammans med fyra lärare. Gick väl sådär asbra tycker jag.
I morgon är det skolavslutning och sen är det sommarlov. Hur skönt är inte det då? Sommarlov i tre dagar, sen är det jobb i två veckor på Limön som gäller. Leka lite med småknattar och ha det allmänt skoj hoppas jag!

Ikväll ska det bli skönt och avkopplande med bio. Sebbs står för sällskapet och ikväll tror jag att jag ska slå på stort och till och med köpa cola och poppisar eller chips. Brukar aldrig bli så när Sebbs är med, men idag känner jag mig sugen på mums.
In i biomörkret!

Vart är logiken?

Köpte busskort idag. Reskassa som det så fint heter. Köpte ett på 100 kronor så jag har nu när sommaren börjar och skolbusskortet slutar fungera.
Fick betala 85 kronor för det. Hur gick det till?
85 kronor för något som är värt 100 kronor... Och sen är det ju typ 30% billigare när man åker med reskassa, så jag kommer att betala typ 11 kronor för varje busstur istället för 15. Hur får de ihop det?

Inte konstigt att x-trafik hoppar över bussturer lite då och då, så som deras ekonomiska tänkande fungerar...

Hört talas om tidsbrist?

Jag var in på H&M i Valbo för att söka praktik dagen efter Kristi himmelsfärd (alltså fredag för tre veckor och två dagar sen). Jag fick svaret att han skulle kolla upp det och höra av sig, så han fick mitt namn och mobilnummer och tidsperioden det gällde.
Veckan efter ringde jag för att kolla av att han inte glömt bort att kolla upp det, eftersom han inte hört av sig och jag började bli stressad. Fick då veta att de skulle haft ett möte på tisdagen, men det blev inte av, så de skulle försöka igen tisdagen därefter, så skulle han höra av sig efter det. Så det var ju bara att vänta.

Torsdagen därefter ringde jag igen för att höra hur det gått på mötet. Vad blev svaret? Inget möte än, då någon varit sjuk. Så han bad mig att återkomma nästa vecka ändå om jag inte hört något. Så torsdagen därefter (dagen innan han på H&M skulle på semester) ringde jag igen, den här gången lite irriterad. Kände mig väldigt tjatig.

Vad hände då? Jo, jag fick veta att de haft en vattenläcka så de hade inte haft något möte, men han skulle försöka fixa ett möte på fredagen innan klockan tolv, när han skulle gå på semester. Så han sa att jag skulle ringa igen om jag inte hört något före elva. Och så blev det.

För fjärde gången ringde jag dit igen, kvart över elva. Och nu hade han ett svar: det går inte, för de ska ha ett samarbete med Sandviken. Borde inte butikschefen kunna få reda på det på lite mindre än tre veckor? De där tre veckorna hade jag kunnat jaga praktik på andra ställen, men i och med att jag inte fick ett svar och gärna ville vara där, så väntade jag. Nu har jag istället grov panik för jag måste få klart praktik innan sommarlovet.... som börjar på torsdag.
Jävla H&M!

Ett helt år av kärlek

Hehe, tro det eller ej, men idag 4 juni 2010 har jag och Sebastian ett år tillsammans. Han har hittat på nåt bus som vi ska göra och jag får inte veta vad. Buhuuu. Men snart så. Om lite mer än en timme får jag veta. För då slutar den rackarn jobba.

Puss på min älskling som är det finaste jag har :)


Gör om, gör rätt

Jag spelar fotboll. Har spelat sen jag kunde gå, ungefär. Nu har jag tappat allt, men fortsätter ändå. Av vilken anledning? Det är varken kul eller givande just nu och jag pinar mig iväg till varje träning bara för att känns det som. Borde man inte sluta då?
Jo, enligt mig borde man fan det. Men finns saker som stoppar mig från att sluta, men som inte är tillräckligt starka för att motivera mig till att vilja träna och kunna le på en fotbollsplan.

Jävla beslutsångest.

Känner mig värdelös och borttappad på varje träning och allt jag gör blir bara fel och ingenting känns bra. Andningen funkar delvis, tekniken är kass, passningarna går helt okej ibland och skotten är skit.
Tänker man på det så är det inget som pekar åt att jag ska fortsätta...