Tanken är som den är när den inte blev som den skulle

Jag hade tänkt lägga in lite bilder från helgen här, men jag glömde kameran hemma... Too bad.
Men igår fick jag finbesök av bästaste vännen Jessica. Vi kollade fotboll och lirade Mario Party!
Och så kanske ni sitter där och funderar vad jag gjorde i helgen som va värt att förevigas med lite bilder. Jo, jag var kattvakt till att börja med. Tre små söta hårbollar på endast 2,5 vecka fick äran att ha mig på besök. Och så Sebbe då såklart. Så vi har bott i en garderob onsdag-lördag. Låter kanske inte så kul, men oj så rofyllt!

Sen tog jag årets första dopp i söndags! I härligaste Ålbo invigde jag sommaren med ett dopp. Och sen självtorkade jag i solen. Hur härligt är det inte? Som min kära vän skulle säga; Himla härligt!

Nu sitter jag och dödar tid på Lernia. Min utbildning slutar i morgon, och jag är klar med allt, så jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på för bus. Har sökt ett jobb, gjort lite utvärderingar och sånt trevligt.

 

Och ja, i eftermiddag ska jag baka något gott att ta med till utbildningen i morgon och sen ska jag åka till IKEA med svärmor. Måste säga att det känns väldigt härligt att få ett sms med en fråga om man kan följa med som chaufför/sällskap någonstans. Det är liksom vid de tillfällena man kommer ihåg att man faktiskt har körkort. Trots att jag kör bil varje dag till utbildningen så glömmer jag ibland att jag har körkort. Men det är himla skönt!
Oh boy, jag har umgåtts för mycket med Jessica... Det är inte bra när jag börjar använda "himla" bara sådär!
Men jag gillar att umgås med Jesk, så det är det värt! :D

Nu ska jag sluta tjöta och återgå till att rulla tummarna!


Fy fan va jag är bra!

För ett år sedan tog jag studenten. 10 juni 2012 blev jag äntligen fri från det som tryckte ner mitt självförtroende och humör i skorna. Men hade jag fått så hade jag gärna gjort om studentveckan. Inte för att den var rolig, utan för att göra den till det roliga minnet som det borde vara.

Jag hade ingen ork till någonting. Jag orkade inte låtsas att jag hade roligt. Orkade inte låtsas att jag tyckte det var roligt att umgås med alla fulla fjortisar som "smygrökte" överallt. Jag orkade helt enkelt ingenting. Inte ens själva studentdagen orkade jag.
Hade blivit sjuk efter vattenkriget och knarkade alvedon för att överhuvudtaget ta mig till skolan sista dagen. Någon flakåkning var det inte ens tal om. Jag hade ingen lust för jag kände att jag bara skulle bli less. Jag skulle inte orka hålla god min. Så jag sa ifrån. Och fick inte ens ett svar tillbaka att jag skulle krya på mig eller att det var tråkigt att jag inte kunde komma. Då kände jag att jag hade gjort rätt val. Sånt folk vill jag inte umgås med. De är inte värda mitt tålamod.

Nästan en hel månad senare, 9 juli närmare bestämt, kom smäll nummer två, nämligen operationen. Sen dess är jag som ny. En helt ny, tålmodig Emma dök upp. Och sen studenten har mitt självförtroende bara växt. Jag umgås med människor som gör mig glad och som accepterar mig precis som jag är. Alla andra kan gå och lägga sig, för jag är inte intresserad.

Jag har gått upp i vikt, skaffat läsglasögon, tagit körkort, pluggat bokföring och bokat en resa till Turkiet med mina finaste vänner och min underbara pojkvän. Jag stortrivs!