It's dark and I'm alone

Min älskade Kiwi är mörkrädd. Eller så känner hon av någon ande eller energi i huset. Hon ville absolut inte gå in i köket och äta när lampan var släckt. Men när jag tänt och stod där inne kunde hon slappna av och äta. Men hon slängde några oroliga blickar mot rummet innanför köket. Jag undrar om hon ser något som inte vi andra ser. Det får jag aldrig veta, jag kan bara spekulera.
 
Nu ligger hon i soffan och stirrar framför sig med helt vidöppna ögon... Åh, om hon ändå kunde prata och berätta vad hon tittar och tänker på. Lilltuffsan då. Blir ju nästan lite orolig och rädd själv när jag ser henne :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback